2011-01-14

varför slutar trägna kollektivresenärer åka kollektivt?

Resenärsforum genomförde hösten 2010 en kvalitativ studie av personer som slutat åka kollektivt. Frågan som behövde belysas var huvudsakligen den att få klart för sig vilka faktorer som var avgörande för valet att ändra färdmedelsvalet. Vilka faktorer var de som utlöste beslutet? Och vilka faktorer var bidragande till beslutet, även om de inte var det som till slut fällde avgörandet. Somliga faktorer kan finnas med som en grundläggande störning, om än tills vidare uthärdlig. Men till slut kommer en ny störning som gör det omöjligt att fortsätta resa kollektivt.

Undersökningen genomfördes på Resenärsforums uppdrag av Trivector. Den visade huvudsakligen tre faktorer som direkt avgörande för beslutet att avstå från kollektivtrafikresor. Och det bör noteras att de personer som intervjuats i denna studie är tämligen envisa kollektivresenärer. Men till sist ger de upp, eftersom de inte längre kan försvara kollektivresandet för egen del.

De viktigaste faktorerna är opålitligheten, att aldrig kunna lita på att man kommer fram när man ska vara framme. Man kan inte infinna sig till sammanträden, man kan inte utföra det man ska när man ska göra det, och man orkar till slut inte komma hem så mycket senare än planerat att dagen har gått. Den andra faktorn är otillräcklig turtäthet. God turtäthet innebär ju också att det finns senare förbindelser, men gles trafik betyder att det i allmänhet är så långt till nästa förbindelse att alternativet är oacceptabelt. I många fall är det indragna uppehåll på mellanstationer och hållplatser som spräcker dagsschemat eller också är det en helt indragen station. Det verkar inte som om trafikföretaget bryr sig om vem som ska åka och vilket beroende man har. Det kan leda till mycket långa bilpendlingssträckor eller till att vederbörande flyttar till annan ort eller byter arbetsplats. Denna utveckling går stick o stäv med den strävan till tillgängligheten till arbetsplatser i en större region. En ytterligare faktor kan vara att bytena är så opålitliga, att bytena spricker, eller att bytestiderna är för långa. Det hänger också ihop med turtätheten. En restid som är för lång betyder också att man blir tvungen att sätta åt fler timmar per dag och per vecka på resor, medan en bilresa kan ta bara hälften så lång tid. En kollektivresa får normalt inte ta mer än 50 procent mer i restid än en bilresa. Det finns fördelar och nackdelar med kollektivresor, men restiden får inte vara orimligt mycket längre än en bilresa.

Undersökningen visar också att dessa resenärer inte känner sig väl behandlade av de inblandade trafikföretagen. De anser sig i många fall direkt svikna. Detta är allvarligt, inte minst därför att trafikföretagens beteende inte bara handlar om produktionen av trafik utan om det seriösa bemötandet.

Undersökningen kan studeras nedan.